Ernst Johann Otto Hartert[1], bet ganet d'an 29 a viz Here 1859 e Hamburg (Kengevread alaman d'an ampoent) hag aet da Anaon d'an 11 a viz Du 1933 e Berlin (Trede Reich d'an ampoent), a oa un evnoniour alaman.

Ernst Hartert
den
Reizh pe jenerpaotr Kemmañ
Bro ar geodedouriezhAlamagn Kemmañ
Anv-bihanErnst Kemmañ
Anv-familhHartert Kemmañ
Berradur aozer boas e zoologiezhHartert Kemmañ
Deiziad ganedigezh29 Her 1859 Kemmañ
Lec'h ganedigezhHamburg Kemmañ
Deiziad ar marv11 Du 1933 Kemmañ
Lec'h ar marvBerlin Kemmañ
Lec'h douaridigezhWaldfriedhof Dahlem Kemmañ
PriedClaudia Bernadine Elisabeth Hartert Kemmañ
Yezhoù komzet pe skrivetalamaneg Kemmañ
Micherornithologist, Zoologour Kemmañ
Kargrener, extraordinary member Kemmañ
Lec'h annezRouantelezh-Unanet Kemmañ
Lec'h labourBerlin Kemmañ
Emezelet ouzhNatural History Museum, Berlin Kemmañ
Diellaouet gantMuseum für Naturkunde Berlin, Archive Kemmañ
Ezel eusZoological Society of London, British Ornithologists' Union, American Ornithological Society Kemmañ
Prizioù resevetGodman-Salvin Medal, Fellow of the Zoological Society of London Kemmañ
Poltred Ernst Hartert (1930).

Commons
Commons
Muioc'h a restroù diwar-benn

a vo kavet e Wikimedia Commons.

War Wikispecies e vo kavet ditouroù ouzhpenn diwar-benn:

Listenn al laboused studiet gantañ kemmañ

Genadoù kemmañ

Spesadoù kemmañ

  • A
Aglaiocercus berlepschi, Anas smithii, Anthus hellmayri, Antrostomus salvini, Apus alexandri,
  • B
Batrachostomus poliolophus, Bostrychia rara (ibiz jave brizh)[4],
  • C
Cataponera turdoides, Columba junoniae (kudon lore), Cyornis colonus hag oscillans,
Egretta dimorpha, Eumyias additus, Eurostopodus argus,
Geokichla dohertyi ha joiceyi[2], Goodfellowia miranda, Guadalcanaria inexpectata, Gymnophaps mada,
  • H
Haematopus chathamensis (morbig Chatham), Heleia crassirostris, Henicophaps foersteri[2], Hydrochous gigas[5], Hydrornis schneideri,
  • L
Lanius cabanisi (pig-spern lost hir), Larvivora ruficeps (eostig penn rous), Lophozosterops dohertyi, goodfellowi, squamiceps ha superciliaris, Loxia scotica (beg-kroaz Skos),
  • N
Nyctiphrynus rosenbergi ha yucatanicus,
  • P
Patagioenas goodsoni, Phylloscartes flaviventris, Pitta superba[2], Psittiparus bakeri, Ptilinopus granulifrons,
  • R
Rigidipenna inexpectata, Rukia ruki,
  • S
Sapayoa aenigma, Scolopax mira (kefeleg-koad Amami),
  • T
Taeniotriccus andrei[3], Tolmomyias flavotectus, Turnix everetti (turniz Sumba),
  • Z
Zoonavena thomensis, Zoothera talaseae[2], Zosterops kuehni, kulambangrae[2], luteirostris, meeki, murphyi, splendidus ha vellalavella.

Notennoù ha daveennoù kemmañ

  1. Ober a reer gant ar berradur Hartert e metoù al loenoniezh.
  2. 2,0 2,1 2,2 2,3 2,4 ha2,5 A-gevret gant Lionel Walter Rothschild.
  3. 3,0 ha3,1 A-gevret gant Hans von Berlepsch.
  4. A-gevret gant Lionel Walter Rothschild hag Otto Kleinschmidt.
  5. A-gevret gant Arthur Lennox Butler.