Stagadenn : diforc'h etre ar stummoù

Endalc’h diverket Danvez ouzhpennet
Neal (kaozeal | degasadennoù)
DDiverradenn ebet eus ar c'hemm
Neal (kaozeal | degasadennoù)
DDiverradenn ebet eus ar c'hemm
Linenn 13:
Renket e vez ar stagadennoù hervez o lec'h e-keñver an elfenn bennañ ma vezont staget outi: Classification of clitics
 
* Stagadennoù rakverbel (soaz. ''proclitics''):
Staget ouzh deroù ar ger ostiz, evel da skouer ar [[Ger-mell|gerioù-mell]] e [[brezhoneg]]:
A clitic that precedes its host is called a '''proclitic'''.
*English: "'''anAn''' ''apple''aval"
: "'''Ul''' levr"
 
* Stagadennoù goudeverbel (soaz. ''enclitic'')
Staget ouzh diwezh ar ger ostiz, evel da skouer ar [[Raganv renadenn|raganvioù renadenn stag]] e [[galizeg]]::
In the [[Romance languages]], the articles and [[object (grammar)|direct and indirect object]] [[personal pronoun]] forms are clitics. Hogozik [[lostger|lostgerioù]] int deuet da vezañ penn-da-benn dija. In [[Spanish language|Spanish]], for example:
: "Atámolas"
 
*'''''las''' aguas'' /'''la's'''aguas/ ("'''the''' waters")
*'''''lo''' atamos'' /'''lo'''a'tamos/ ("'''it''' tied-<small>1PL</small>" = "we tied it")
*''dá'''melo''''' /'da'''melo'''/ ("give '''me it'''")
 
* Stagadennoù etreverbel (saoz. ''mesoclitics'')