Hirder vogalennek : diforc'h etre ar stummoù

Endalc’h diverket Danvez ouzhpennet
Neal (kaozeal | degasadennoù)
DDiverradenn ebet eus ar c'hemm
Neal (kaozeal | degasadennoù)
Linenn 23:
 
:: [[Brezhoneg]]:
::: berr: "mell" kv. hir: "mel"
:::
::: berr: "kannañ" kv. hir: "kanañ"
 
: '''Tri derez''': ral-tre
::: [[estonegEstoneg]]
::: berr/plaen: ''sada'' [sada] ("kant)"
 
::: hir: ''saada'' [saːda] ("tizhout/kaout")
[[Estonian language|Estonian]] has three distinctive lengths, but the third is [[suprasegmental]], as it has developed from the allophonic variation caused by now-deleted grammatical markers. For example, half-long 'aa' in ''saada'' comes from the agglutination *''saata+ka'' "send+(imperative)", and the overlong 'aa' in ''saada'' comes from *''saa+ta'' "get+(infinitive)". One of the very few languages to have three lengths, independent of vowel quality or syllable structure, is [[Mixe language|Mixe]]. An example from Mixe is {{IPA|[poʃ]}} "guava", {{IPA|[poˑʃ]}} "spider", {{IPA|[poːʃ]}} "knot". Similar claims have been made for [[Yavapai language|Yavapai]] and [[Wichita language|Wichita]].
::: hir-tre: ''saada'' [saˑda] ("kasit!")
:::<small><u>Notenn</u>: E gwirionez e teu ar vogalennoù hir-tre diwar diorroadur [Merk (yezhoniezh|merkoù]] [[yezhadur|yezhadurel]] aet da get a-hed an amzer.</small>
 
: '''Pevar derez''': Ral-kenañ (damsur zoken).
::: kiKamba
::: berr: [ko.ko.na] ("skeiñ")
 
::: hir: [kóó.ma̋] ("sec'h)
Four-way distinctions have been claimed, but these are actually long-short distinctions on adjacent syllables. For example, in kiKamba, there is {{IPA|[ko.ko.na]}}, {{IPA|[kóó.ma̋]}}, {{IPA|[ko.óma̋]}}, {{IPA|[nétónubáné.éetɛ̂]}} "hit", "dry", "bite", "we have chosen for everyone and are still choosing".
::: hir-tre: [ko.óma̋] ("dentañ")
 
::: hir-kenañ: [nétónubáné.éetɛ̂] ("dibabet hon eus evit an holl hag e-ser dibab emaomp c'hoazh")
 
:::<small><u>Notenn</u>: E gwirionez e teu ar vogalennoù hir-kenañ diwar div vogalenn hir e div [[silabenn]]disheñvel renk-ouzh-renk</small>
|-
| {{IPA|[kæn]}} ''can'' meaning ''able to'' || vs || {{IPA|[kæːn]}} as in ''tin can''
|-
| {{IPA|[hat]}} ''hut'' || vs || {{IPA|[haːt]}} ''heart''
|-
| {{IPA|[bɪd]}} ''bid'' || vs || {{IPA|[bɪːd]}} ''beard''
 
|}
 
==Gwelit ivez:==