Roll gwrizioù indezeuropek

Krogit e-barzh !
Un danvez pennad eo ar pennad-mañ ha labour zo d'ober c'hoazh a-raok e beurechuiñ.
Gallout a rit skoazellañ Wikipedia dre glokaat anezhañ

Er roll-mañ e vez kavet ar gwrizioù kent-indezeuropek kavet an aliesañ gant skouerioù eus meur a yezh indezeuropek.


Diverradurioù kemmañ

Yezhoù kemmañ


Raganvioù kemmañ

  • eg- (me) L ego, E I, OE Ic, R ja, G ego
  • me- (me/din) L me, E me, Ir mé, R menq
  • wei- (ni) E we, D wir, G emeis
  • nes- (ni/dimp) L nos, D uns, E us
  • tu- (te) A du, Al ti, B tu, D du, E thou, G su, H tuk, Ir tú, K tuwe, L tu, R ty, S tvam
  • te- (te/dit) L te, E thee
  • iuh- (c'hwi) E ye, you
  • wos- (c'hwi/deoc'h) L vos
  • kwo- (piv) A ov/inch', Al kush, B kas, E who, G tis, H kuish, Ir cía, K kuse, L quis, R kto, S ka-
  • medhyo (etre): С medi-os, L medi-um, E middle, R mejdu, D Mitte, S Madhyah

Niveroù kemmañ

  • 1- oino- (unan) Al një, B vienas, E one, G oios, Ir aon, L ūnus, R odin, S eka, We un
  • 1- sem- (unan) A mek, E some, G heis, K sas, Ir samhail, L semel, R sam, S sa-kr.t
  • 2- dwo- (daou) A yerku, Al dy, B dy, E two, G duō, H dā-, Ir dó, K wu, L duo, R dva, S dva, We dau
  • 3- trei- (tri) A yerek', Al tre, B trys, E three, G treis, H tri-, Ir trí, K tre, L trēs, R tri, S tri, We tri
  • 4- kwetwer- (pevar) A č'ors, Al katër, B keturi, E four, G tessares, Ir ceahair, K śtwar, L quattuor, R četyre, S catur, We pedwar
  • 5- penkwe- (pemp) A hing, Al pesë, B penki, E five, F pinke, G pente, Ir cúig, K päñ, L quinque, R pjat', S pañca, We pump
  • 6- swek's- (c'hwec'h) A vec', Al gjashtë, B šeši, E six, G heks, Ir sé, K s.äk, L sex, R šest', S s.as., We chwech
  • 7- septm.- (seizh) A yot', Al shtatë, B septyni, E seven, G hepta, Ir seacht, H shipta-, K s.äk, L septem, R sem', S sapta, We saith
  • 8- ok'tōu- (eizh) A ut', tëte, B aštuoni, E eight, G oktō, Ir ocht, K okät, L octō, R vosem', S as.t.a, We wyth
  • 9- newn.- (nav) A inn, nëntë, B devyni, E nine, G ennea, Ir naoi, K ñu, L novem, R devjat', S nava, We naw
  • 10- dek'm- (dek) A tas, dhjetë, B dešimt, E ten, G deka, Ir deich, K śäk, L decem, R desjat', S daśa, We deg
  • 20- wīk'm.tī- (ugent) G eikosi, Ir fiche, L viginti, S vin.śati, We ugain
  • 100- k'm.tom (kant) B šimtas, E hundred, G hekaton, Ir cead, K känt, L centum, R sto, S śata, I satem, We cant
  • 1000- teus-k'm.ti (mil) E thousand, W þusundi, OE þusend, B tukstantis, K tumane, OCS tysǫšti', R tysjača

per- (kentañ) Al i parë, B pirmas, E first, G prōtos, H para, Ir er, K parwe, L primus, R pervyĭ, S prathama

Anvioù-kadarn kemmañ

An tiegezh kemmañ

  • manu- (ti/kêr): S manus-, I man-us, E man, R muž, B žmones
  • *h₁nómn̥ « anv » : br. anv, lat. nōmen, tokh. A/B ñom/ñem, alam. Name, henc'hres. ónoma, hit. lāman, henbrus. emnes, emmens, rus. ímja, alb. emër, arm. anun, avest. nāman, sañskr. nā́ma
  • *uiHrós « gour » : br. gour, lat. vir, tokh. A wir « yaouank », got. wair, lit. výras, avest. vīra-, sañskr. vīrá
  • *h₂ner- « gwaz, gour » : kembr. nêr « gouron », oskek nerum, henc'hres. anḗr, alb. njeri, frijianek anar, henarm. ayr, pers. nar, sañskr. nṛ́, nára
  • *gʷénh₂ (gen. *gʷnéh₂s) « maouez » : henvr. ben, tokh. A/B śäṃ/śana, hensaoz. cwēn, henc'hres. gynḗ, henbrus. genno, rus. žená, arm. kin, avest. jə̄ni, jąni, sañskr. gnā « doueez », jani- « gwreg »
  • *h₂en- « hendad, gourdad » : heniwerzh. Ana (doueez), lat. anus « gwrac'h, itron gozh », alam. Ahn « tad-kozh », hit. hanna- « mamm », henc'hres. annís « mamm-gozh », henarm. han « mamm-gozh », lit. anýta « mamm-gaer » ; marteze rus. vnuk « mab-bihan »
  • *ph₂tḗr « tad » : iwerzh. athair, lat. pater, tokh. A/B pācar/pācer, saoz. father, henc'hres. patḗr, henarm. hayr, pers. pedar, sañskr. pitā́, pitṛ́
  • *méh₂tēr « mamm » : iwerzh. máthair, lat. māter, tokh. A/B mācar/mācer, saoz. mother, henc'hres. mḗtēr, lit. motė, rus. matʹ, henarm. mayr, avest. mātar-, sañskr. mā́tṛ ; alb. motër « c'hoar »
  • *bʰréh₂tēr « breur » : iwerzh. bráthair, lat. frāter, tokh. A/B pracar/procer, saoz. brother, henc'hres. phrā́tēr, henbrus. brāti, rus. brat, henarm. ełbayr, avest. brātar-, sañskr. bhrā́tā (obl. bhrā́tṛ)
  • *swésōr « c'hoar » : br. c'hoar, lat. soror, tokh. A/B ṣar/ṣer, alam. Schwester, henc'hres. éor « merc'h ; keniterv », alb. vajzë, rannyezhel varzë, henarm. kʿoyr, rus. sestrá, pers. xâhar, sañskr. svasṛ
  • *suHnús ~ suH-iú (< *suH- « ganiñ ») « mab » : tokh. B soṃśke, alam. Sohn, lit. sūnùs, rus. syn, avest. hunus, sañskr. sūnúḥ ; kembr. hogen « paotr », tokh. A/B se/soy, henc'hres. hyiús, hyiós « paotr, mab », arm. ustr « mab » ; heniwerzh. suth « diskennad, douaren » ha sañskr. sū́te « mab »
  • *dʰugh₂tḗr « merc'h » : gal. duxtīr, oskek futír, tokh. A/B ckācar/tkācer, ndl. dochter, henc'hres. thygátēr, lit. duktė͂, rus. dočʹ (gen. dóčeri), arm. dustr, sañskr. duhitā́ (obl. duhitár-)
  • *deh₂i-uḗr- « breur-kaer » : lat. lēvir, krennalam. zeicher, henc'hres. dāḗr, henarm. taygr, lit. díeveris, dieverìs, rus. déverʹ, pachtouek lēwar, os. tiw, tew, sañskr. devár-
  • *suéḱuro- « tad-kaer » ~ *sueḱr-uh₂- « mamm-gaer » : tad-kaer : lat. socer, henc'hres. hekyrós, lit. šẽšuras, rus. svëkor, alb. vjehërr, avest. xᵛasura, sañskr. śváśuraḥ ; mamm-gaer : kembr. chwegr, lat. socrus, alam. Schwieger-, rus. svekróvʹ, henarm. skesur, sañskr. śwaśrū́
  • *snusós « merc'h-kaer » : lat. nurus, alam. Schnur, henc'hres. nyós, henarm. nu, rus. snoxá, sañskr. snuṣā
  • *ǵloh₂-u- « c'hoar-gaer » : lat. glōs « c'hoar pried, gwreg breur », henc'hres. gálōs, polonek zełwa, zołwa « c'hoar pried », henarm. tal « c'hoar pried », sañskr. giri
  • *h₁ienh₂tēr « gwreg ar breur-kaer » : lat. ianitrīcēs, henc'hres. enátēr, lit. henaek jentė, modern ìntė, rus. rannyezhel jatrovʹ, henarm. nēr, pers. jārī, yārī, sañskr. yā́tṛ
  • *h₂euh₂o- ~ *h₂éuh₂-io- « tad-kozh, eontr » : heniwerzh. áue « tad-kozh, mab-bihan », lat. avus « tad-kozh », ndl. oom « eontr », alam. rannyezhel Awwe « tad-kozh », henbrus. awis, polonek wuj « eontr », henarm. haw « tad-kozh »
  • *népot- (nom. *népōts, gen. *mpt-ós) « mab-bihan, niz » : br. niz, lat. nepōs « mab-bihan, niz », alam. Neffe « niz », henc'hres. anepsiós « dizimez », lit. henaek nepuotis « mab-bihan », avest. napā̊ « mab-bihan », sañskr. nápāt « mab-bihan »
  • *h₁ui-dʰh₁-é/uh₂ « intañvez » : heniwerzh. fedb, lat. vidua, ndl. weduwe, henc'hres. ēḯtheos « dizimez », henbrus. widdewū, rus. vdová, alb. ve, rannyezhel , vejë, avest. viδauua, sañskr. vidhávā
  • *gʰóstis « estranjour, ostiz » : lat. hostis, alam. Gast, rus. gostʹ

Ar c'horf kemmañ

  • *ḱerh₂- « penn » : henc'hres. kárā, lat. cerebrum, krenn-ndl. hersene « empenn » ; *ḱŕ̥h₂-os ~ *ḱŕ̥h₂-es- : avest. sarah, sañskr. śíras (obl. śīrṣán)
  • *kaput- « penn » : lat. caput, got. haubiþ, sañskr. kabúcchala « blev ar chouk » ; *kapōlo : hensaoz. hafola, sañskr. kapā́lam « klopenn » ; *kapuko : kembr. cawg « tasenn, kib »
  • *pulos « blev » : krenniwerzh. ul « barv », henc'hres. pýligges « blev », pachtouek pal « pempilh », kurdek pūr « pennad-blev », sañskr. pulakās ls. « blev hiriset », pulsatin « pennad-blev lintr »
  • *(h₃)bʰrúHs « abrant » : krenniwerzh. brúad, tokh. A/B pärwāṃ/pärwāne, alam. Braue, henmaked. abroútes, abroúwes, henc'hres. ophrýs, ophrỹs, lit. bruvìs, rus. brovʹ, krennbers. brūg, sañskr. bhrū́
  • *h₂ṓus- « skouarn » : heniwerzh. áu, lat. auris, alam. Ohr, heniwerzh. oûs, lit. ausìs, rus. úxo, alb. vesh, henarm. unkn, avest. uši, sañskr. usi
  • *h₃okʷ- ~ *h₃ekʷ- « lagad » : lat. oculus, tokh. A/B ak/ek, alam. Auge, henc'hres. óps, ṓps, lit. akìs, polonek oko, alb. sy, henarm. akn, avest. aši, sañskr. ákṣi
  • *Hneh₂-s- ~ *Hnh₂-(e)s- « fri » : lat. nāsus « fri », nāris « froen », alam. Nase, lit. nósis, rus. nosʹ, avest. nā̊ŋha, sañskr. nā́sā
  • *h₃eh₁-es- « genoù » : heniwerzh. á, lat. ōs (gen. ōris), hit. aiš, avest. āh-, sañskr. ā́s-
  • *lebʰ- « gweuz » : L labium, D lippe, E lip, C llef, R lobzat'
  • *h₁dont- (nom. *h₁dont-s, gen. *h₁dent-ós) « dant » : br. dant, lat. dēns, ndl. tand, henc'hres. odṓn(t), lit. dantìs, henarm. atamn, sañskr. dán(t)
  • *dn̥ǵʰu-h₂- « teod » : heniwerzh. tengae, lat. henaek dingua (klasel lingua), tokh. A/B känt/kantwo (metatezenn < *tänkwo), saoz. tongue ; dre etimologiezh-pobl : avest. hizvā-, sañskr. jihvā́ ; arm. lezow, lit. liežùvis ; rus. jazýk
  • *ǵenu- « jod, boc'h » : br. genoù, lat. gena, tokh. A śanwem « javed, karvan », got. kinnus « elgezh », henc'hres. génys, lit. žandás « gaved, karvan », avest. zanu, sañskr. hánuḥ « elgezh »
  • *ǵebʰ- « javed » : alam. Kiefer, lit. žebiu, tchekek žábry b. ls. « brenkoù », avest. zafar « genoù »
  • *smeḱ- « elgezh » : heniwerzh. smech, lat. mala « jod, javed », māxilla « gaved, karvan », hensaoz. smǣras « diweuz », hit. zama(n)gur « barv », lit. smãkras, smakrà, alb. mjekër, arm. mawrukʿ « barv », sañskr. śmaśru « barv, barbistell »
  • *bʰardʰ- « barv » : br. barv, lat. barba, saoz. beard, lit. barzda, rus. borodá
  • *mon- « gouzoug » : heniwerzh. muin, lat. monīle « kolier, chouk », saoz. mane « moueñ », henslav. monisto « kolier », avest. manaoϑrī « gouzoug, chouk », sscr. mánya- « chouk »
  • *h₃ém-ōs, gen. *h₃m-s-ós « skoaz » : lat. umerus, tokh. A/B es/āntse, got. ams, henc'hres. ômos, arm. us, os. wæn, won ~ iwonæ, sañskr. áṃsa
  • *h₂ermos « brec'h » : lat. armus « paler-brec'h, plankenn-skoaz », saoz. arm, rus. dispredet rámo « skoaz », henarm. armukn « ilin », avest. arma, sañskr. īrmáhḥ
  • *Heh₃l(e)n « ilin » : br. ilin, lat. ulna, henalam. elina « ilinad », henc'hres. ōlénē, rus. lókotʹ « ilin, ilinad », alb. llërë « arvrec'h », arm. oɫn « livenn-gein », avest. arəϑna, sañskr. urin, artnís
  • *dous- « arvrec'h » : iwerzh. dóe « brec'h », latvek paduse « kazel », avest. daōš « skoaz », sañskr. dōṣ « brec'h »
  • *ǵʰés- « dorn » : lat. henaek hestos, lit. pažastė̃ « kazel », avest. zasta, sañskr. hástas ; *ǵʰesr- : hit. kiššar, oskek-hag-umbriek hír « boz », tokh. A/B tsar/ṣar, alb. dorë, henc'hres. kheír, arm. jeṙn, trakianek heris
  • *man- « dorn » : kembr. mwn « maneg », lat. manus, hensaoz. mund « gwarez(iñ) », henc'hres. māre, māne, hit. maniiaḫḫ « entregar ; evezhiañ, gouarn »
  • *h₃nógʰ-o- « ivin » : br. ivin, lat. unguis, alam. Nagel, henc'hres. ónyx, lit. nãgas, rus. nogá, pers. nâxon, sañskr. nakhá
  • *pstén- « bruched » : tokh. A/B päśśäṃ/päścane (daouder), henc'hres. (Hesychios) stḗnion, arm. stin, avest. fštāna, sañskr. stána-
  • *h₁euHdʰ-r̥- ~ *h₁ouHdʰr̥- ~ *h₁uHdʰr̥- « tezh » : lat. ūber, saoz. udder, henc'hres. oûthar, sañskr. ū́dhar ; *h₁uHdʰmen- : lit. ūdróti « goro », rus. výmja « tezh »
  • *perḱus (gen. *pr̥ḱéus) « kostezenn » : lit. rannyezhel pìršys « peultrin », polonek pierś « bronn », alb. parzëm « bronn, bruched », avest. parəsu « kostezenn », pərəsu « kostezenn, kostez », sañskr. párśu « kostezenn », pārśvá- « kostez, kavenn ar brusk »
  • *peg- « barlenn » : heniwerzh. ucht « bronn », lat. pectus « bruched » ; marteze sañskr. pákṣas « tu, askell »
  • *h₃nobʰ- « begel » : heniwerzh. imbliu, lat. umbō, umbilīcus, alam. Nabe(l), henc'hres. omphálos, latvek naba, avest. nāfō, sañskr. nābhi
  • *(H)ud-ér-o- « kof-bihan » : lat. uterus « kozh, mammog », henc'hres. ýderos « arouez-dour », óderos « stomog », avest. udarō.ϑrąsa- « a-stok e gof », sañskr. udára- « kof, mammog » ; *(H)uedero : lit. vė́deras, vė́daras « bouzell, kof-bihan », rus. vederó « tonell »
  • *pisd-eh₂- « kourzh » : lit. pyzdà, rus. pizdá, alb. pidh, nuristanek pəṛī́
  • *pes- « kalc'h » : lat. pēnis, henalam. fasel, henc'hres. péos, sañskr. pásas-
  • *h₃erǵʰi- « divgell » : iwerzh. uirge, umbriek urfeta, tokh. B erkatstse « -an divgell », henc'hres. órkhis, arm. orjikʿ, lit. er̃žilas « marc'h kalloc'h », rannyezhel eržùs, aržùs « friant », rus. jórzatʹ « fichfichal », alb. herdhë, avest. ərəzi
  • *h₃érsos « revr » : heniwerzh. err « lost(enn) », alam. Arsch, henc'hres. órrhos, arm. oṙ, hit. arraš
  • *ḱlouni- « feskenn, klun » : heniwerzh. clúain « divlez », lat. clūnis « divglun, divlez », norsek hlaun « divglun, divgroazlez », henc'hres. klónis, lit. šlaunìs « divlez », avest. sraoni, sañskr. śróṇi
  • *ḱruH- « gar » : lat. crūs « morzhed », henarm. srunkʿ ls. « skin »
  • *pṓds « troad » : hit. pat-ta, krenniwerzh. ed « tizh kerzhed », lat. pēs (gen. pedis), tokh. A/B pe/paiyye, saoz. foot, henc'hres. poús (gen. podós), lit. pėda « plant an troad », rus. pod « leur, douar », henarm. otn, avest. paδa, sañskr. pád
  • *ǵenu- « glin » : lat. genū, tokh. A/B kanwem/keni (daouder), alam. Knie, henc'hres. góny, hit. gienu, pers. zānū, sañskr. jā́nu
  • *kenk- « mell-glin » : ndl. hak, hiel « seul », lit. kìnka « gar, morzhed, mell-glin », kenklė̃ « mell-glin », sañskr. kaṅkāla « skeledenn »
  • *persn- « seul » : lat. perna « gar », alam. Ferse, henc'hres. ptérna, ptérnē, hit. paršna-, sañskr. pā́rṣṇiḥ

Organoù kemmañ

  • *kʷrép-o- / *kʷr̥p-eh₂- « korf » : krenniwerzh. crí, kembr. praff « (den) korfet mat », lat. corpus, henalam. href « abdomen », henc'hres. prapides « lien-gig », alb. kërmë « kelan », avest. kərəfš, sañskr. kṛ́p « stumm brav, korf »
  • *neh₂-u- « kelan » : br. naon, got. naus, lit. nõvė « tremenvan, marv », rus. navʹ « spered unan aet da anaon »
  • *pel- « kroc'hen » : lat. pellis, alam. Fell, henc'hres. ‎pélās « kroc'hen », pélma « plant an troad », latvek plėnė̃ « kroc'hen loen », slovenek ‎plẹ́na
  • *twék-o- « kroc'hen » : heniwerzh. tucht « stumm, furm », hit. tuekka- « korf », sañskr. tvác- ; marteze henc'hres. sákos « skoed lêr »
  • *h₃ésth₁- (pe *h₂óst-) « askorn » : kembr. ais « kostenn », lat. os, tokh. B āsta ls., hit. ḫastāi-, henc'hres. ostéon, alb. asht(ë), henarm. oskr, avest. asti-, sañskr. áshti
  • *gʷih₃- « stirenn » : kembr. giau « nervenn, stirennoù », lit. gijà « neud », rus. žíca « neud », henc'hres. bíos, alb. mzith « ufern », avest. ǰiiā, sañskr. jyā́
  • *mḗms (obl. *mémsos) « kig » : heniwerzh. mír « tamm kig, pezh kig », lat. membrum, tokh. B misa, got. mimz, henbrus. mensa, serbek-ha-kroatek mȇso, henc'hres. mērós « morzhed », alb. mish, sañskr. māṃsá
  • *kreuh₂- « gwad » : br. kraw « kreien », kriz, lat. cruor, hensaoz. hrēaw « kriz », henc'hres. kréas « kig », lit. kraũjas, rus. krovʹ, avest. kruva-, sañskr. kravíḥ « kig kriz »
  • *h₁ésh₂r̥- (nom-ac. *h₁ésh₂r̥, gen. *h₁esh₂n-ós) « gwad » : hit. ēshar (gen. is(h)nas), lat. henaek assyr, aser, tokh. A/B ysār/yasar, latvek asins, henc'hres. éas, arm. ariwn, sañskr. ásṛk (gen. asnás)
  • *mosgʰo- « empenn, mel penn, mel-askorn » : henvr. meid « laezh-bihan, laezh-glas », tokh. A mäśśunt, ndl. merg, henbrus. muzgeno, rus. mozg, avest. mazga, sañskr. majjan, majjā
  • *ngʷ- (< *negʷ- « noazh ») « gwagrenn » : lat. inguen « pleg ar vorzhed », svedek rannyezhel ink « gouli-bev », henc'hres. adēn
  • reusmen- (gorzailhenn): S romantha, C rhumen, L rumen/ruma/ruminare
  • *pléu- ~ *plou- « skevent » : lat. pulmō, henc'hres. pnéumōn, lit. plaũčiai ls., henslav. pljušta, sañskr. klóman
  • *ḱerd- (nom. *ḱēr, acc. *ḱérd-m̥, gen. *ḱr̥d-és) « kalon » : br. kreiz, lat. cor (gen. cordis), tokh. A/B kri/käryāñ, saoz. heart, lit. širdìs, serbek-ha-kroatek sréda « kreiz », henc'hres. kḗr, kardía, arm. sirt, avest. zərəd-, sañskr. hṛd(aya)
  • *Hiekʷ-r/n- « avu » : krenniwerzh. iuchair « had pesked », lat. iecur, henc'hres. hêpar, lit. rannyezhel jẽknos b. ls., jekanas g., rus. ikrá « had pesked », avest. yakarə, sañskr. yákṛt
  • *splenǵʰ- ~ splǵʰ- « felc'h » : br. felc'h, lat. liēn, lit. blužnìs, tchekek slezina, henc'hres. splḗn « felc'h », splágkhna « bouzelloù », henarm. pʿaycałn, avest. spərəzan, sañskr. plīhán
  • *gʰel- « bestl » : lat. fel (gen. fellis), alam. Galle, lit. žãlias « glas, kriz », latvek žul̃(k)ts, rus. žëlčʹ, henc'hres. kholḗ, khólos, avest. zāra-
  • *londʰ- « divgroazell, divgroazlez » : lat. lumbus, alam. Lende, rus. dispredet ljádveja « divgroazlez, morzhed », sañskr. rándhra- « divgroazlez loened ; ezel bouk ar c'horf »
  • *gʷelbʰ- « mammog, krozh » : lat. vulva, bolva, volba, hit. huēlpi « frouezh azv ; loen nevez-c'hanet », henc'hres. delphýs, sañskr. úlba, úlva ; *gʷrebʰ- : henc'hres. bréphos « krouell, nevez-c'hanet », henslav. žrěbę « ebeul ; kolen, menn », avest. gərəbuš « kolen, menn », sañskr. gárbha- « krozh, krouell »
  • *ǵʰer- « bouzelloù » : lat. hernia « avelenn », alam. Garn « neud krochediñ », henc'hres. khordḗ « neud, kordenn bouzellenn », lit. žarnà, sañskr. híraḥ « bandenn, gouriz », hirā́ « bouzellenn »
  • *h₁eh₁ter- « bouzelloù » : lat. uber « kof, tor », alam. Ader « gwazhi », henslav. jadra « divronn », henc'hres. ḗtor « kalon », sañskr. udáram « kof, tor » ; marteze heniwerzh. inathar « bouzelloù »
  • *ḱokʷ- « kaoc'h » : heniwerzh. cechor « geun », henc'hres. kópros, pers. sargīn « teil », sañskr. śákṛt (gen. śaknás)

Santimantoù ha perzhioù kemmañ

  • *mn-ti- « meiz, bred » : br. meiz, lat. mēns, saoz. mind, henc'hres. ménos « spered (ene, dasmant) », mnēmē « eñvor, koun », lit. mintìs « soñj, meiz », rus. pámjatʹ « eñvor, koun », avest. maiti- « soñj, meiz », sañskr. matí- « idem »
  • *h₂ei-u- « energiezh vevedel » : br. oad, lat. aevus, aevum « hoalad, marevezh », ndl. eeuw « kantved », henc'hres. aiṓn « pad va buhez, peurbadelezh », avest. āiiū (gen. yaoš) « buhez, pad va buhez », sañskr. ā́yuḥ « buhez, pad va buhez »
  • *h₁eh₁t-mon- « spered, ene » : ndl. adem « anal(añ) », sañkr. ātmā́ (obl. ātmán-) « anal, ene, e-unan »
  • *suép- « kousked, hun » : br. hun, lat. somnus, tokh. A/B ṣpäṃ/ṣpäne, hensaoz. swefn « hun(vre) », henc'hres. hýpnos, lit. sãpnas, sapnỹs « hunvre », rus. son, alb. gjom « ec'hoaz », gjumë « kousked », arm. kʿun, avest. xᵛafna, sañskr. svápnas
  • *suid- « dour-c'hwez » : br. c'hwez, lat. sūdor, tokh. B säyā- « c'hweziñ », saoz. sweat, henc'hres. eī́dos, latvek ls. sviēdri, alb. dirsë, djersë, arm. kʿirtn, sañskr. svḗda-
  • *dh₂ḱ-r- ~ *drḱ-h₂eḱ-ur « daeraouenn » : br. daer, lat. henaek dacruma, saoz. tear, henc'hres. dákry, dákryma, henarm. artawsr (< *drh₂ḱ-ru-) ; *h₂ek-ru-: tokh. A/B ākär/akrūna, lit. ãšara, avest. asrū ls., sañskr. áśru
  • *gʰou-r- ~ *gʰeu-r- « poan » : heniwerzh. gúre « poan gorf », got. gaurs « huernus, trist », lit. žiaurùs « kriz, skoemp, feulz », sañskr. ghorá- « spontus »
  • *gʰers- « euzh » : heniwerzh. goirt « c'hwerv », alam. garstig « moeltr », tokh. B kras « molestañ », lit. grasà « gourdrouz, ruster », grasùs « digar, kazus », henarm. garšim « kasaat »
  • *ḱeh₂d- « kas » : br. kas, keuz, oskek cadeis, tokh. A kat « distruj », saoz. hate, henc'hres. kḗdos « gloaz, dishegar », avest. sādra- « chagrin, poan spered »
  • *h₂éǵ-i- « pec'hed, torfed » : sañskr. ājí « kenstrivadeg, kevezerezh », avest. āzi « c'hoantegezh, c'hoant du », saoz. ache « kaout poan »
  • *h₂eim- « eilad » : heniwerzh. emon, emuin « koublad gevelled », lat. geminus « gevell », imāgō « dezrevell, eilad », norsek Ymir, lit. jumis, alb. gjysmë « hanter », avest. yima, sañskr. yama « gevell »

An neñv kemmañ

  • *séh₂u-l/n- (nom. *sóh₂u-el, obl. *sh₂éns pe *sh₂unós) « heol » : br. heol, huon, lat. sōl, got. sáuil (dat. sunnin), henc'hres. hḗlios, lit. sáulė, rus. sólnce, alb. diell, avest. huuarə̄ (gen. xᵛə̄ṇg), sañskr. svàr, sū́rya
  • *meh₁ns- (nom. *meh₁ns, gen. *mh₁n̥t-ós) « miz » : br. miz, lat. mēnsis, tokh. A/B mañ/meñe, saoz. month, lit. mė́nuo, rus. mésjac, alb. muaj, henc'hres. ‎mḗn, arm. amis, avest. mā̊, ‎måŋh, sañskr. mā́sa
  • *h₂stḗr « steredenn » : br. stered, lat. stēlla, tokh. A/B śre/ścirye, saoz. star, hit. ḫašterz(a), henc'hres. astḗr, arm. astł, avest. stārō, sañskr. stṛ́, lies. ‎tāra
  • *nebʰ-o-, *nebʰ-i- « koumoul » : br. neñv, nivl, lat. nimbus « duadenn », nebula, alam. Nebel « brum », hit. nēpis « oabl », henc'hres. néphos, rus. nébo « oabl », krennbers. namb « latar », sañskr. nábhas
  • *leuk- ; *lóuk-o- « gouloù, luc'h » : br. luc'h, lat. lūx, islandek ljós, henc'hres. leukós, rus. ‎luč, arm. luys, avest. raočah, sañskr. roká
  • telp- (ec'honder): S talpas, B talpa, R tolpa, K tsalp, Ir tallaim, We talm

An deiz kemmañ

  • *h₂eus- « gouloù-deiz » : lat. aurōra, henc'hres. héos, ionek ēṓs « gouloù-deiz », aúrion « beure », lit. aušrà, rus. útro, sañskr. uṣā́ḥ « gouloù-deiz », usráḥ « beureek » ; *h₂ues-r- : sañskr. vāsará- (ag.) « beureek, luc'hus », (ak.) « deiz », kembr. gwawr « gouloù-deiz »
  • *h₂eug- « beure, mintin » : henc'hres. augḗ « skin luc'h », alb. ag « gouloù-deiz », rus. jug « su, kreisteiz »
  • déi-no- « deiz, devezh » : heniwerzh. trédenus « tri devezh », lat. nūndinus « nav devezh », got. sinteins « pemdeziek », lit. dienà, rus. denʹ, alb. gdhin, rannyezhel di « goulaouiñ, dirouzañ (deiz) », sañskr. dínam
  • *uekʷsperos « abardaez, nozvezh » : *uekʷ-ero- : krenngembr. ucher, lat. vesper, henc'hres. hésperos, lit. vãkaras, rus. vecher, arm. gišer ; *kʷs(e)p- : hit. išpant-, avest. xšap-, sañskr. kṣáp- ; marteze saoz. west « kornôg »
  • *nokʷt- (nom. nokʷt-s, gen. nekʷt-s) « noz » : heniwerzh. -nocht, lat. nox (gen. noctis), alam. Nacht, henc'hres. núks (gen. nuktós), lit. naktìs, rus. nočʹ, alb. natë, sañskr. nákt- ; hit. nekuz « serr-noz », tokh. A/B nktim/nekcīye « d'abardaez, a-nozvezh »

Ar bloaz kemmañ

  • *ieh₁-ro- « bloaz, bloavezh » : lat. hōrnus « eus hevlene », ndl. jaar, lit. ė́ras, (rannyezhel) jė́ras « oan », serbek-ha-kroatek jȁre « gaorig », henc'hres. hṓra « eur, rann an deiz, devezh », louvitek āra/i-, avest. yārə
  • *uet- « bloaz, bloavezh » : lat. vetus « kozh », henc'hres. étos, hit. uitt, alb. vit, (rannyezhel) vjet, sañskr. vatsá
  • *ués-r/n̥-̥ « nevezamzer » : kembr. gwanwyn, lat. vēr, norsek vár, lit. vãsara, vasarà « hañv », rus. vesná, henc'hres. (w)éar, arm. garun, avest. vaŋri, sañskr. vasar « beure, tarzh-an-deiz », vasantá « nevezamzer »
  • *s(e)m-eh₂- (obl. *sm̥-h₂-ó-) « hañv » : br. hañv, tokh. A/B ṣme/ṣmāye, alam. Sommer, arm. am « bloaz, ble », amaṙ « hañv », avest. ham-, sañskr. sámā « rannvloaz, bloaz »
  • *ǵʰéi-ōm (obl. *ǵʰim-) « goañv » : br. goañv, lat. hiems, lit. žiemà, rus. zimá, alb. dimër, hit. gimmanz, henc'hres. khiṓn, kheîma « erc'h », kheimṓn « goañv », henarm. jiwn « erc'h », jmeṙn « goañv », avest. ziiā̊, sañskr. híma- « goañv », himás « erc'h »

An amzer kemmañ

  • *ḱeuh₁-ro- « avel-sterenn » : br. kaouad, lat. caurus « avel-gwalarn », lit. šiáurė « avel-sterenn », šiaũras « yen, hanternozel », rus. séver « norzh, hanternoz », arm. c̣urt « yen, riv ; kaouad »
  • *sneigʷʰ- « erc'h » : heniwerzh. snige, snechtae, lat. nix, henc'hres. niphás, ndl. sneeuw, lit. sniẽgas, rus. sneg, avest. snaēža- « erc'hañ », sañskr. snéha « leizh, gleb », snihyati « erc'hañ »
  • *greh₃d- « grizilh, kazarc'h » : lat. grandō, rus. grad, arm. karkut, sogdek žyδn, sañskr. hrādúni
  • *ieǵ- « skorn » : krenniwerzh. aig, hensaoz. gicel « dant-Genver », hit. ekunaš « yen, fresk », lit. ižas « skornenn », yžià « morskorneg »
  • *sneudʰ- « koumoul » : kembr. nudd « brum », lat. nūbēs, henc'hres. nythos « teñval », avest. snaoδa-, balotchek nōd « koabr »
  • *meldʰ- « luc'hed, tanfoeltr » : kembr. mellt, mellen, norsek myln « tan », henbrus. mealde, rus. molniya
  • *(s)tenh₂- « kurun » : br. taran, lat. tonāre « kuruniñ, taranal », alam. Donner « kurun », stöhnen « hirvoudiñ, kunudal », henc'hres. sténein, ténnei « kuruniñ, taranal », rus. stenát’ « hirvoudiñ, kunudal », sañskr. stánati, stanáyati « kuruniñ, taranal »

Kementad kemmañ

  • *soluos « holl » : br. holl, lat. sollus « a-bezh », tokh. A/B salu/solme, henc'hres. hólos, alb. gjallë « bev », arm. olǰ, avest. haurva-, sañskr. śarvah
  • semi- (hanter): L semis, OHG sami, S sami, G hemi
  • aiti- (tamm, lodenn): I aeta-, Osk aeteis, G aitios/aisa, C aes

An douar kemmañ

  • nom. *dʰéǵʰ-m (gen. *dʰǵʰ-m-ós) « douar » : heniwerzh. « andred, lec'h », lat. humus « leur, douar », tokh. A/B tkaṃ/keṃ, hensaoz. guma « pried », henc'hres. khthṓn « douar », khamaí « en douar, en aod », hit. tēkan, lit. žẽmė, rus. zemljá, alb. dhe, avest. zā̊ (acc. zəm), sañskr. kṣám
  • *h₂eḱ-mon- « maen » : alam. Hammer « morzhol », henc'hres. ákmōn « annev ; meteoritenn », alb. kmesë « strepig », lit. akmuõ « maen », ašmuõ « dremm », rus. kámenʹ, avest. asman-, sañskr. áśmā
  • *ǵómbʰo- « dente » : tokh. A/B kam/keme, saoz. comb « krib », henc'hres. gómphos « boulon », alb. dhëmb, lit. žam̃bas, rus. zub, sañskr. jámbhaḥ
  • *gʷer- « menez » : hit. Kuriwanda (menezanv), henc'hres. deirás, lit. girià, rannyezhel gìrė̂ « koadeg uhel », rus. gorá, alb. gur « maen », avest. gairi, sañskr. giris
  • *h₂ég-ro- « maez » : lat. ager, alam. Acker, henc'hres. agrós, arm. art, avest. azra, sañskr. ájraḥ
  • *lendʰo- « tachenn » : heniwerzh. land « tachenn, maezoù, kloz », alam. Land « tachenn, bro, -va », henbrus. lindan « traoñienn », rus. rannyezhel. ljáda « fraost, kozhenn »
  • *bʰudʰ-mḗn (gen. *bʰudʰ-mn-ós) « deun, foñs » : krenniwerzh. bond, bonn, lat. fundus, saoz. bottom, henc'hres. pythmḗn, avest. būna-, sañskr. budhnáḥ
  • *lók-us (gen. *l̥k-u-ós) « lenn » : heniwerzh. loch, lat. lacus, hensaoz. lagu, henc'hres. lákkos, serbek-ha-kroatek lȍkva « poullenn »
  • *lat- « geun » : krennvr. leiz « fank », lat. latex « liñvenn », norsek leðja « fank », henc'hres. látax (gen. látagos) « gouelezenn win », lit. latakas « poull-neuñvial, poullenn », Lãtupė (douranv)
  • *mori- « mor » : br. mor, lat. mare, alam. Meer, lit. mãrė, rus. móre
  • *h₂eǵʰero- « lenn » : henc'hres. Akhérōn (douranv), henarm. ezr « talbenn », lit. ẽžeras, rus. ózero
  • *h₂ep- « aven » : heniwerzh. aub, oskek aapa, hit. ḫap(a), lit. ùpė, henslav. vapa, avest. ap-, sañskr. áp ; *h₂ekʷ-eh₂ : lat. aqua, got. aƕa « aven », rus. Oka (douranv)
  • *uód-r̥- (gen. uéd-n-s-) « dour » : umbriek utur, lat. unda « gwagenn », tokh. A/B wär/war, saoz. water, frijianek bedu, henc'hres. hýdōr, hit. watar (gen. wetenas), lit. vanduõ, rus. vodá, alb. ujë, arm. get « aven », avest. udra, sañskr. udán
  • *(s)péh₃i-m(ō)n- (gen. *(s)ph₃i-mn-ós) « spoum, eon » : br. eon, lat. pūmex « poeñs », spūma « eon », saoz. foam, henbrus. spoayno, rus. péna, sañskr. phḗnaḥ

An tan kemmañ

  • *péh₂ur- (gen. *ph₂un-ós) « tan » : umbriek pir, tokh. A/B por/puwar, saoz. fire, hit. paḫḫur, henc'hres. pȳ́r, tchekek pýř « regez », arm. hur, sañskr. pāvaka
  • *h₁ngʷnis « tan » : heniwerzh. áne « luc'hed », lat. īgnis, lit. ugnìs, rus. ogónʹ, sañskr. agní
  • *dʰuh₁-mo- « moged » : heniwerzh. dumacha « latar », lat. fūmus, henc'hres. thūmós « c'hwezh, anal », henalam. toum, henbrus. dumis, rus. dym, sañskr. dhūmás
  • *h₁eh₂-ter- « tan » : br. oaz, heniwerzh. áith « forn », lat. āter « du, mouk », arm. airel « ober tan, lakaat tan war », avest. ātarš « tan », sañskr. átharvan

Lodennoù ar gwez kemmañ

  • *dór-u- (nom-ak. *dóru, gen. *deru-ós) « gwez, koad, prenn » : heniwerzh. daur « derv », tokh. A/B or « gwez », B (lies) ārwa « keuneud », saoz. tree « gwezenn », hit. tāru- « koadenn, prenn », henc'hres. dóry « koadenn, prenn ; kef », avest. dāuru « koadenn, prenn ; kef », sañskr. dā́ru « koadenn, prenn »
  • *ǵʰast-o/eh₂- ~ gʰazdʰo- « garenn » : lat. hasta « sparr, goaf », krenniwerzh. gass « briñsenn » ; krenniwerzh. gat « gwini, aozilhenn », islandek gaddr « broud »
  • *gʷostos ~ *gʷosdʰos « skourrig, brankig » : br. bod « brousgwez ; skourrig, brankig », boz « kleuz an dorn », lat. vespix « strouezheg », krennalam. quast « brankig, skourrig ; strouezhaj », rus. gvozd « koad », alb. gjeth « delienn » ; marteze henc'hres. bóstrykhos « rodell ; blev gwrizienn » ha sañskr. gušpitá « engweek, kenweek ; e vil-hent-dall »
  • *ḱank- « skourr, brank » : kembr. cainc, norsek hár « toull-paollev, touled ; spineg », rus. suk « skourr, brank ; flosk, ulmenn », lit. atšankė̃ « bronn ulmennek ar koad », sañskr. śaṇkú « peul »
  • *dʰergʰen- « draen, spern » : br. draen, henalam. tirnbaum « gouezkerez », lit. drìgnės « louzaouenn ar c'housked », rus. rannyezhel dérën « gouezkerez », henc'hres. térkhnos, trékhnos « poulzenn, nevezenn ; skourrig, brankig » ; marteze sañskr. drākṣā « gwini »
  • *wréh₂ds- « gwrizienn » : br. gwrizienn, lat. rādix, tokh. B witsako, ndl. wortel, henc'hres. rhíza « gwrizienn », rhádix « skourr, brank », alb. rrënjë
  • *gʷih₃uo- ~ *gʷetu- « rousin » : heniwerzh. , bíde « peg du », rus. živicá « rousin », arm. kiv « peg du, mastik » ; heniwerzh. bethe « bezv », alam. Kitt « mastik », sañskr. játu « lak(enn), gom »

Anvioù ar plant hag ar gwez kemmañ

  • *perkʷu- « derv » : lat. quercus, alam.-Suis Ferch « koad derv, prenn derv », pandjabek pargāī « glastann »
  • *h₂eiǵ- « derv » : krenniwerzh. áesc « klorenn, bolc'henn, pellenn », lat. aesculus « tann », saoz. oak, henc'hres. aigílōps « derv blevek », krataigos, krataigṓn « spern-gwenn », lit. rannyezhel áižuols, alb. enjë « jenevra, gwez-ivin »
  • *bʰeh₂go- « faou » : galianek Bāgācon (lec'hanv), lat. fāgus, alam. Buche, henc'hres. phēgós « derv », alb. bung « tann »
  • *Hésh₃-s, Hh₃-és-s « onn » : br. onn, lat. ornus « kerzhin-evned », alam. Esche, lit. úosis, rus. yásenʹ, alb. ah « faou », henc'hres. oxýē, oxýā « faou », arm. hacʿi
  • *bʰérh₁ǵo- « bezv » : lat. farnus, fraxinus « onn », saoz. birch, lit. béržas, tchekek bříza, os. bærz, sañskr. bhūrjáḥ
  • *klen- « skav-gwrac'h » : norsek hlynr, henmak. klinótrokhon, rus. klën, lit. klẽvas, klievas
  • *h₁el-s- « gwern » : lat. alnus, ndl. els, lit. al̃ksnis, rus. ol’chá, henmak. alixa « elv gwenn », henc'hres. Olizoun (lec'hanv)
  • *h₂eps-eh₂- « elv-kren » : kembr. aethnen, lat. abiēs « sapr », saoz. aspen, latvek apse, polonek osa
  • *h₁eiH- « gwez-ivin » : br. ivin, saoz. yew, lit. (j)ievà « kerezenn-but », rus. íva « haleg », hit. eja « gwez delioù pourc'hidik » ; *h₁oiH-u̯eh₂ : lat. ūva « rezin », henc'hres. oíē, óē, óa « kerzhin », arm. aygi « liorzh, park »
  • *grabʰ- « faou-put » : lit. grabis, rus. grab, henmak. grấbion « koad derv, keuneud » ; marteze krenniwerzh. garmne « karvan (stern-gwiader) »
  • *uinǵʰ- « evlec'h, oulm » : hensaoz. wīce « oulm-menez », lit. vìnkšna, rus. vjaz, alb. vidh, kurd. viz ; marteze os. wisqæd « skav-gwrac'h »
  • *h₁élem (obl. *h₁l̥mos) « evlec'h, oulm » : iwerzh. leamhán, lat. ulmus, saoz. elm, rus. ílem « oulm-menez », alb. ulzë « sikamor Manchouria »
  • *ptele- « tilh » : krenniwerzh. teile, lat. tilia, henc'hres. pteléa « evlec'h », arm. tʿełi « evlec'h », tʿełoš « koad, prenn », os. færwe « gwern »
  • gheluna (pin): G heluno->heilos, A jelun, ON giolnar, Sw gael
  • *peuḱ- « gwez pin » : heniwerzh. ochtach, ochtgach « sapr, gwez pin », alam. Fichte « pruñs-meur », henc'res. peúkē « avalpineg, pruñs-meur », henbrus. peuse « gwez pin », lit. pušìs « gwez pin, sapr », waigali puc̣ « ur spesad pin »
  • *h₁edʰ-l-i « sapr » : heniwerzh. aidlen « sapr-kroaz », lat. ebulus « boulskav », saoz. elder « gwez-skav », henbrus. addle, tchekek jedle « sapr-kroaz »
  • *kóslo- « kelvez » : br. kollenn, lat. corulus, corylus, alam. Hasel, lit. henaek kasùlas « goaf-hemolc'h kelvez »
  • *h₂er- « kraoñ » : lit. ríešas, ríešutas, riešutỹs, rus. oréx, alb. arrë, henc'hres. árna
  • *h₂ebōl (gen. *h₂eb-l-os) « aval » : br. aval, saoz. apple, latvek ābols, ābuõls, rus. jábloko ; marteze pashai wālī (< *abalikā)
  • ker- (kerez): G kranos/kerasos, B keras/kirna, R cherenok/koren', D Kirsche
  • rap- (nabo): R repa, B rope, OHG raba, L rapum, G rapus
  • *krem- « krav, kignen-gouez » : br. krav, hensaoz. hramsa « kignen-an-arzhed », henc'hres. krómion « ognon », lit. kermùšē « kignen-an-arzhed », rus. čeremšá « kignen-an-arzhed », čerëmuxa « kerezenn-but »
  • *h₁éh₃g-o- « hugenn » : br. irin, tokh. A oko « frouezh », saoz. acorn « mez », lit. úoga, henslav. jagoda
  • moro- (mouar): G moron, A mor, L morum, C merwydden, E mulberry
  • *ḱalh₂mo- « garenn, plouz » : br. leonek kolo « plouz », lat. culmus « garenn, plouz », tokh. A kulmäṃts- « korz, broen », alam. Halm « garenn gwinizh », henc'hres. kálamos, kalámē « korz », latvek saɫms « garenn, plouz », tchekek sláma « idem »
  • *ḱóino- « foenn » : henc'hres. koiná, lit. šiẽnas, rus. séno

Amprevaned kemmañ

  • *morwi- « merien » : heniwerzh. moirb, lat. formīca, ndl. mier, serbek-ha-kroatek mrȃv, alb. morr « laou », henc'hres. mýrmēx, avest. maoiri-, sañskr. vamrás
  • *bʰei- « gwenan » : heniwerzh. bech, lat. fūcus « tad-gwenan », saoz. bee, lit. bìtė, rus. pčelá
  • *(h₁)uóbʰ-s-h₂- « gwesped » : kembr. gwchi « tad-gwenan », lat. vespa, henalam. wafsa, lit. vapsvà, rus. osá, balotchek gvabz
  • *mu-s- « kelien » : lat. musca, saoz. midge « c'hwibu », lit. musė̃, muso, rus. múxa, alb. mizë, henc'hres. myîa, arm. mown
  • *plúsis ~ *bʰlus- « c'hwen » : lat. pūlex, alam. Floh, alb. plesht, henc'hres. psúlla, arm. lu, yidgek frīgo, sañskr. plúṣi ; lit. blusà ha rus. blochá
  • *ḱh₃nid- « nez » : br. nez, hensaoz. hnitu, latvek gnīda, polonek gnida, alb. thëri, henc'hres. konís (gen. konídos), arm. anic ; marteze lat. lēns (gen. lendis)
  • *kʷr̥-mi- « preñv » : br. preñv, lit. kirmìs, serbek-ha-kroatek cȓv, alb. krimb, pers. kerm, os. kalm « naer, preñv », sañskr. kṛ́mi
  • *luHs- ~ *leuHs- « laou » : br. laou, alam. Laus, lit. liũlė, pers. rišk, sañskr. yūkā
  • *ur̥mis « preñv » : lat. vermis, saoz. worm, lit. var̃mas « amprevan, c'hwibu », rus. vérmije, alb. rrime « buzhug », henc'hres. rhómos « buzhug »

Loened an dour kemmañ

  • *dʰǵʰu- « pesk » : lit. žuvìs, henc'hres. ikhthū́s, henarm. jukn
  • *laḱso- « eog » : tokh. B läks- « pesk », alam. Lachs, lit. lašišà, lãšis, rus. lósosʹ, losósʹ
  • *h₂éngʷʰis « naer » : krenniwerzh. escung « silienn », lat. anguis « naer », henalam. unc, unko, lit. angìs, rus. « naer-vro », polonek wąż, henarm. awj ; marteze pers. (dispredet) yağnij « naer-vro »
  • *h₁ógʷʰis (pe h₃égʷʰis) « naer » : tokh. B auk, henalam. egidehsa « glazard », henc'hres. óphis, arm. « naer-wiber », avest. aži-, sañskr. áhi
  • *kongʰ- « concha » : henc'hres. kónkhē, sañskr. śaṅkha
  • *peisk- « pesk » : iwerzh. íasc, lat. piscis, saoz. fish

Evned kemmañ

  • *h₂eui- (nom. *h₂éu-i-s, gen. *h₂u-éi-s) « evn » : krenniwerzh. ai « alarc'h », lat. avis, sved. rannyezhel « paradur an evned ; gorad, neizhad », henc'hres. aetós « erer », alb. vito « kudon », henarm. haw « yar », avest. vīš, sañskr. vís
  • *h₃or-no- « erer » : br. erer, sved. ǫrn, hit. haraš, henc'hres. órnis « evn », rus. orël, lit. erẽlis, henarm. oror « gouelan », arm. urur « barged »
  • *worn- « bran » : br. bran, tokh. wrauña, lit. várna, rus. vóron « marc'hvran »
  • *trosdos « drask » : br. tred, lat. turdus, saoz. thrush, lit. strãzdas, rus. drozd, henc'hres. stroûthos « golvan, struskañval »
  • *h₂enh₁-ts- « houad » : lat. anas, alam. Ente, lit. ántis, belarusek , henc'hres. nêssa, os. acc « houad gouez », sañskr. ātíḥ, ātī́ « evn-dour »
  • *ǵʰh₂éns- « gwaz » : heniwerzh. géiss « alarc'h », lat. ānser, alam. Gans, henc'hres. khḗn, lit. žąsìs, alb. gatë « kerc'heiz », avest. zāō, sañskr. haṁsāḥ « gwaz, alarc'h »
  • *teter- « skilgog » : krenniwerzh. tethra « bran louet », norsek þiðurr « skilgog meur », rus. téterev « skilgog meur », lit. tetervà, tetervas « skilgog meur », henc'hres. tétaros « fazan », tetráōn « skilgog meur », pers. tadharv « fazan », sañskr. tittirás « klujar »
  • *sperg- « golvan » : br. frav, lat. parra, tokh. A spārāñ « evn », saoz. sparrow, henc'hres. sparásion, henbrus. spurglis
  • *gerh₂-no- « garan » : br. garan, lat. grūs, saoz. crane, henc'hres. géranos, lit. garnỹs, polonek żuraw, arm. kṙunk
  • *ní-sdo- « neizh » : br. neizh, lat. nīdus, saoz. nest, sañskr. nīḍáḥ, nīḍám ; dre etimologiezh-pobl : lit. lìzdas ha rus. gnezdó

Loened gouez kemmañ

  • *ǵʰwer- « loen gouez » : lat. ferus, tokh. A/B śaru/śerwe, henc'hres. thḗr, rus. zverʹ, lit. žvėrìs
  • *magʰó- « kolen, menn » : got. magus « paotr », latvek mač « bihan », avest. maɣava « dizimez », magu « amiegez »
  • *(s)tauro- « tarv, ejen » : br. tarv, lat. taurus, norsek þjórr, lit. taũras « gourejen », rus. tur « gourejen », henc'hres. tâuros, alb. tarok, taroç, khotanek ttura « gavr ouez »
  • *h₂ŕ̥tḱos « arzh » : br. arzh, lat. ursus, henc'hres. árktos, henalb. ar, arm. arǰ, avest. arša, sañskr. ṛkṣá ; lit. irštvà « faou an arzh »
  • *wĺ̥kʷos « bleiz » : lat. lupus, tokh. B walkwe, saoz. wolf, lit. vil̃kas, rus. volk, henc'hres. lýkos, henalb. ulk, avest. vehrka, sañskr. vṛkaḥ
  • *h₁ep-r- « tourc'h » : lat. aper « hoc'h gouez », alam. Eber « tourc'h », rus. veprʹ « hoc'h gouez », lit. vepris « hoc'h-spazhard »
  • *bʰébʰrus « avank » : krennvr. bieuzr, lat. fiber, saoz. beaver, lit. bẽbras, rus. bobr, avest. baβra-, sañskr. babrúḥ
  • *ud-ro- « dourgi » : heniwerzh. odrán, lat. lutra, alam. Otter, lit. ūdra(s), rus. vydra, henc'hres. hýdra, hýdros, os. wyrd, urdæ, sañskr. udráḥ
  • wewer- « gwiñver » : br. gwiñver, lat. viverra, hensaoz. ācweorna, lit. vaiverė̃, voverė̃ « gwiñver », vaiverìs « pudask, mart », tchekek veverka, alb. uri(th) « goz », pers. varvare
  • *h₁eǵʰis « heureuchin » : alam. Igel, henc'hres. ekhînos, lit. ežỹs, rus. ëž, frijianek eksis, alb. esh, arm. ozni, os. wyzyn
  • *neh₁tr- « naer » : br. naer, lat. nātrix, alam. Natter
  • *kat- « kolen, menn » : lat. catulus « kolen, menn ; kolen-ki », norsek haðna « gaorig, menn-gavr », serbek-ha-kroatek kȏt « mare ar dozviñ, mare ar menniñ », polonek rannyezhel kót « lec'h dozviñ, lec'h menniñ »
  • *leuk-s « liñs » : heniwerzh. lug, alam. Luchs, henc'hres. lýnx, lit. lúšis, henarm. (lies) lusanunkʿ
  • *muh₁s- « logod » : lat. mūs, svedek mus, henc'hres. mûs, rus. myšʹ, alb. mi, henarm. mukn, pers. muš, sañskr. mūṣ
  • *h₂wl(o)p- ~ *h₂ulp- « louarn » : *h₂wl(o)p- : br. louarn, lat. vulpēs, lit. lãpė, alb. dhelpër, henc'hres. alṓpēx, henarm. ałuēs ; *h₂ulp- : lit. vilpišỹs « kazh gouez », avest. urupiš « mart », raōpiš « chakal, louarn », sañskr. lopāśá « chakal, louarn »

Loened doñv kemmañ

  • nom. *ḱwṓ, gen. *ḱunés « ki » : br. ki (ls. kon), lat. canis, tokh. A/B ku, alam. Hund, hit. kuwaš, henc'hres. kýōn, frijianek kunas (acc. ls.), arm. šun, lit. šuõ (gen. šuñs), pachtouek spay, sañskr. śvā́
  • *h₁éḱwos « marc'h » : henvr. eb, lat. equus, tokh. B yakwe, hensaoz. eoh, henc'hres. híppos, lit. ašvà « kazeg », arm. ēš, avest. aspa, sañskr. áśva
  • *h₂eǵʰ- « loen pounner, loen tret-karr » : heniwerzh. ag « buoc'h », arm. ezn « buoc'h », avest. azī, sañskr. ahī « buoc'h »
  • *gʷéh₃-u-s, obl. *gʷh₃-u- (< *gʷeh₃- « peuriñ ») « buoc'h » : iwerzh. , lat. bōs « ejen », tokh. A/B ko/keu, saoz. cow, henc'hres. boûs, latvek gùovs, serbek-ha-kroatek gòvedo « saout », alb. gak « tourc'h », henarm. kov, avest. gāuš, sañskr. gáuḥ
  • *leh₃p- « buoc'h » : br. leue, latvek lùops « saout », alb. lopë « buoc'h » ; marteze alam.-Suis L(j)oobä ~ frankoprovañsek (Bro-Suis) lioba « buoc'h »
  • *uksḗn « ejen » : br. ls. oc'hen, tokh. A/B ops/okso, alam. Ochse, avest. uxšān, sañskr. ukṣán
  • *suh₁- « moc'h » : lat. sūs, tokh. B suwo, saoz. sow « gwiz », henc'hres. hûs, latvek suvēns, tchekek svině, alb. thi, avest. hū- « tourc'h », sañskr. sūkara
  • *porḱo- « moc'h » : krenniwerzh. orc « porc'hellig », lat. porcus, ndl. varken, henc'hres. pórkēs, lit. par̃šas « tourc'h spazh », tchekek prase, avest. parəsa-
  • *h₂e(i)ǵ- « gavr » : *h₂eǵ- : sañskr. ajáh, pers. azg, latvek âzis ; *h₂eiǵ- : henc'hres. aíx, henarm. ayc, alb. edh « gaorig, menn-gavr », avest. izaēna, sañskr. eḍa
  • *kapro- « gavr » : iwerzh. caora « dañvad, dañvadez », lat. caper, alam. rannyezhel Haber « bouc'h », henc'hres. kaprós « hoc'h gouez », pers. kara, sañskr. kápṛth « kalc'h »
  • *bʰuǵ-o- « bouc'h » : br. bouc'h, alam. Bock, henarm. buc « oan », avest. būza, sañskr. bukha
  • *h₃éu-i-s, gen. *h₃(e)u-i-ós « dañvad » : heniwerzh. , lat. ovis, tokh. B ls. awi « dañvadez », saoz. ewe « id. », henc'hres. óïs, oîs, hit. ḫāwi-, lit. avìs, rus. ovcá, henarm. hoviw « maesaer » (< *h₃eui-peh₂), sañskr. ávi-
  • *h₁er- « bouc'h, maout » : skosek earb « yourc'h », lat. ariēs « maout », henc'hres. ériphos « gaorig, menn-gavr », henarm. oroǰ « oan », sañskr. āreya- « maout »
  • *wer- « oan » : henc'hres. (w)arḗn, henarm. gaṙn, alb. rrunë « antenaise », avest. varǝn, sañskr. úrān « maout », úraṇam « maoutig »
  • *h₂egʷʰno- « oan » : lat. āgnus, saoz. yean « oaniñ », henc'hres. amnós, serbek-ha-kroatek jȁgnje

Produioù diwar loened kemmañ

  • *h₂ōu-ió- « vi » : br. vi, lat. ōvum, alam. Ei, henc'hres. ōión, serbek-ha-kroatek jáje, arm. ju, avest. aēm
  • *mélh₁-it- « mel » : br. mel, lat. mel (gen. mellis), got. miliþ, hit. milit, henc'hres. méli, alb. mjaltë
  • *medʰ-u- « mez, dourvel » : br. mez, tokh. B mīt « mel », saoz. mead « mez », lit. medùs « mel », serbek-ha-kroatek mȇd « mel, mez », henc'hres. méthy « gwin », avest. maδu « gwin an hugennoù », sañskr. mádhu « mel, mez »
  • *ǵlákts- « laezh » : krenniwerzh. glas, lat. lāc (gen. lactis), hit. galaktar « rousin, balzam », henc'hres. gála (gen. gálaktos), alb. dhallë « laezh-ribod », arm. katʿn, waigali zōr
  • *selp- « amann » : tokh. A/B ṣälyp/ṣalype « druzoni, amann », alam. Salbe « ognamant », henc'hres. élpos « eoul, druzoni », alb. gjalpë « amann », sañskr. sarpís « amann teuz », sṛpás « druz »
  • *smeru- « druzoni » : heniwerzh. smi(u)r « mel-askorn », alam. Schmiere, henc'hres. myron « ognamant », smýris, smíris « emeri poultr »
  • *h₂wĺ̥h₁neh₂ « gloan » : br. gloan, lat. lāna, alam. Wolle, lit. vìlna, rus. vólna, hit. ḫulana, henc'hres. lênos « gloanek », avest. varənā, sañskr. ū́rṇā
  • *ḱerh₂-n- ~ ḱerngo- « korn » : heniwerzh. corn, lat. cornū, saoz. horn, henc'hres. kéras, latvek henaek sirna « yourc'h », serbek-ha-kroatek sŕna « yourc'h », avest. sruuā ; norvegek hork, hit. karkidant, louvitek hieroglifek zurnid, henc'hres. kraggṓn, sañskr. śṛṅga
  • *kóh₂r̥- (obl. *kh₂en) « follenn-vel, follenn-goar » : henc'hres. kēríon « follenn-vel », kērós « koar », lit. korỹs, polonek skarzyk, alb. huall ; marteze tokh. B śeriye « koar, follenn-vel »
  • *h₁re/ougʰmen- « dienn, koaven » : alam. Rahm « koaven » hag avest. raoγna- « amann »

Legumaj kemmañ

  • *ǵr̥h₂nóm « greun » : br. greun, lat. grānum, alam. Korn, lit. žìrnis « pizenn vihan », rus. zernó, alb. grurë « ed, gwinizh » ; sañskr. jīrṇa- « kozh, youst, uzet », henc'hres. gérōn « den kozh »
  • *p(e)lh₁- « horzenn » : lat. palea « plouz », henbrus. pelwo, serbek-ha-kroatek pl(j)ȅva, sañskr. palā́va- ; henc'hres. pállein « brañskellat, luskellat » (< *plh₁-n-)
  • *bʰar-es- « bleud » : br. bara, lat. far « yell », hensaoz. bere « heiz », latvek barîba « boued », serbek-ha-kroatek brȁšno « bleud »
  • puro- (colleita): S puras, B puras, G puros, R pyrey, E furze
  • *iéuh₁- « ed, gwinizh » : br. yell, henc'hres. zeiaí « yellig, yell bihan », lit. jāvas « greun », avest. yauua- « edaj », sañskr. yávas « edaj »
  • urughya (segal): B rugys, R rozh, ON rugr, E rye
  • *h₂elbʰ- « heiz » : henc'hres. álphi « bleud heiz », alb. elb, pachtouek ōrbaše, wakhek arbəsi
  • *gʰérsdʰo- « heiz » : lat. hordeum, alam. Gerste, henc'hres. krīthḗ « heizennoù », alb. drithë « greun », arm. gari
  • avig- (kerc'h): B aviza, S avasam, R oves, E oats, L avena, G aigilops
  • bhabha (fav): L faba, OPr babo, R bob, Al bathe, OHG bona, E bean
  • eregwo- (guisante): G orobos, OIr orbaind, L ervum, D erbse >< *k'iker (pea): L cicer, A siser, Md kikerroi, G krios

Produioù all kemmañ

  • *lino- « lin » : lat. līnum, alam. Lein, henc'hres. línon, lit. lìnas « lin (plant) », lìnaĩ « lin (gwiennoù) », rus. lën
  • *séh₂ls (gen. *sh₂-l̥-ós) « holen » : br. holen, lat. sāl, tokh. A/B sāle/salyiye, saoz. salt, henc'hres. hals, latvek sāls, rus. solʹ, alb. gjollë « maen sall », arm. , sañskr. sarirá « mor, meurvor »
  • gwel- (aour): E gold, R zlato, G chloros, F glunea, L helvus, P zaranya, S hari, D Gold
  • *h₂éi-es- (nom. h₂eios, gen. h₂eiesos) « metal » : lat. aes (gen. aeris) « kailh, kouevr, arem », saoz. ore « kailh », avest. aiiah- « metal, houarn », sañskr. áyaḥ

Binviji kemmañ

  • aguesi (bouc'hal): E axe, D Axt, G adzi, L ascia
  • arqu- (gwareg): S arkas, L arcus, W arhuazna, E arrow >< G arkeuthos, R rakita, B ercis
  • aik- (pica): G aikloi/iktea, OPr ayculo, R igla, L ico/icere >< G aihun, OPr aysmis, I isar
  • ke(n)g- (gancho): B kenge, NI cang, Ir cheng, R kogot', E hook/hatchel
  • skeb- (coitelo): B skabus, L scabere, R skoblit', ON skepja, D Schaff
  • skap- (ferramenta): R skopit/kopat, B skaplis/kapas, OHG skaft, G skopelos/kopos, L capus, NI kafad, Al kep
  • mat- (legón): S matyam, R motyka, L mateola, OHG modela -> C matog, E mattock
  • mak- (bolsa): L makas, C megin, D magen, E mag->maw, R moshna
  • tuol- (tubo): R tula, G tholon, S tunas, OHG dola
  • tark- (eixo): S tarkus, OPr tarkue, R torok, K tark, G atraktos, C torc, L torqueo, OHG drahsil
  • gweri- (roda de muíño): R jernov, L girna, OHG kuerna/curn, A erkan, S gravan, C breuan
  • kwekwlo (roda/carro): G kyklos->cycle, K kokale, L circle/circus, S cakram->chakra, R koleso
  • nau- (bag): S nau, C nau, G naus, L navis, I navaza, A nav, ON nor

An ti kemmañ

  • dem- (ti): S dam-as, I dam, G dom-os, L dom-us, R dom, E timber
  • treb- (morada): C treb, L trabes, B troba, E thorp, D dorf, G teremnon
  • rebh- (teito): G erepho, R rebro, E rib, ON rif->reef
  • ghrendh- (trabe): B grindis, ON grind, L grunda, R gryada
  • kantho- (esquina): G kanthos, L cantus, C cant, B kampas, R kut, D Kante
  • ang- (ángulo): OHG ango, Oss aengur, S angam/ankas, L ancus/uncus, B anka, G ogkos, R ugol
  • dhwer- (dor): A dur, R dver', S dvaras, Al derë, ON dyrr, E door, C doro, G thyra, B durys, L fores, D Tür, Ir doras, K twere
  • gher- (liorzh): R jerd', OCS grad, B gardas, E garden, Al garth, F gordum, L hortus, S grahas
  • pent- (pont): L pons/pontis, G pontos, S panthas, I fandag, G patos, R pot'->put', E find, A hun
  • bheregh (kreñvlec'h): R bereg/beregu, GM berg/burg, E barrow/borough, A barjr, S brahant, C bre, D Bereich *

Ar gevredigezh kemmañ

  • teuta (meuriad, pobl): C teuto, Os touta, OE Þeoð(Theod), D "Deutsch", OPr toda, OIr tuath
  • leudh- (frank): B liaudis, R liud, OHG liut, G eleutheros, OIr luss, L liber, S rodhati, I raoda-, D Leute
  • weik- (kêriadenn): OHG weihs, B viesis, R ves', I vis, Al vis, S vic, L vicus, G oikos
  • reg- (roue, rieg): L rex, C rix, S rajah, L regere, G oregein, C recto, E right, D Recht
  • ner- (nerzh): C nerth, Al njer, L nervus, G neuron, S nar, B noras, R nrav
  • yewes (lei): S yoh, L jus, I yaozda, OIr huisse
  • ala (saúdo): S alala, G alala, B aluoti, R ole, E hello, D Hallo
  • peku- (pinvidigezh/tropell): L pecus/pecunia, G pekto, B pesti, S pasu, I pasu, W faihu, E feoh->fee, Al pile
  • mizdho- (tarifa): S midham, I mizdam, W mizdo, R mzda, G misthos, D miete
  • vesno- (marc'had): S vasnam, OCS veno, L venum, G honos, A gin, H ussaniya->bazaar
  • k'at- (kasoni): S catrus, C catu, E hate, OCS kotora, S satayati
  • koros (brezel): B karas, I kara, G koiranos, C cuire, D Heer, OE herebeorg->harbour, E herald
  • veik- (trec'h): B veikus/viekas, R vek, L vincere/victum, Gl vecorix, ON veig/vega, OHG wigan, Ir fichim
  • deiw-os (doue): S devas, B dievas, L deus, G theos/Zeus, F tios
  • bal (nerzh): S, bala, G beltión, L bilis, OIr odbal, R bolee

Verboù kemmañ

  • bheue- (bezañ): S bhutis, B buti, R byt', Ir buith, E be, L fui/futuros.
  • es- (bezañ): R est', B esti, G esti, S asti, I asti, L est, E is, A e.
  • gene- (parir): G genos/genesis, L genus, E kin, G kind, N zentas, R zyat', I zanaite, S jajana
  • gwei- (bevañ): S jivati, B gyvoti, OSC jivot, R jivoy, L vivere, E quick, G zoion, OIr bethu->whiskey
  • bheud- (dihuniñ): S budhyate/budhas, B budeti, R budit', I buidyeti, OIr buide, ON bod, G pepusmai
  • pneu- (analañ): G pneu/pneuma, ON fnysa
  • kwas- (pasaat): S kasate, Ir casad, R kashlyat', B koseti, D husten
  • smei- (c'hoarzhin): R smeius', S smayate, B smaidit, K smi, E smile, L co(s)mis, G meidos, OIr miad
  • prai- (plijout): S priyas, R priyat', B prieks, G praos, I frya, W frijja, E friend, D Freund
  • leubh- (karout): R lubit', S lubhyati, L lubens/libido, OE lufu->love, B liaupse, Al laps, D Liebe ->lieben (verb)
  • eibh- (copular): OHG eiba, S yabhati, R yebat', Il oibalos, G oibu
  • sneubh- (cortexar): OR snubit', L nubo/nubere, G nymphios
  • g'eme- (casar): S jamatar, I zamatar, G dzamos/dzameo, L generis, A amus-nanal
  • ed- (comer): B edmi, R eda, S admi/atti, A utem, L edo, G edo, E eat, D essen
  • gwreugh- (morder): L grauzti, R gryzt'/grust', W kriustan, A krtz-el/ktz-el, С *brugnos->brwyn
  • poi- (beber): R poit', S payate/pitis, G pio, Al pi, L bibo, Ir ibim
  • leigh- (lamber): L lingere, S ledhi, OIr ligim, G leikhein, A luz-el, R lizat', OHG leckôn, E lick, D lecken
  • reug- (vomitar): R rygat', B rugsti, G ereugomai, L erugere/ructare, E reek, NI arog, A orcam
  • perd- (peidear): R perdet', S pardate, B per(d)sti, F perdomai, Al pjerth, E fart, D furzen
  • dhrei- (defecar): R dristat', ON drita -> E dirt, B derkti, G dardainei, L foria
  • meigh- (ouriñar): S mehati, I maezati, B mizti, Sl mziti, R mezga, A miz-el, K mizo, G omeihein, ON miga, W maihstus, E mash
  • dre(m)- (durmir): R dremat', S drayati, G drathano, OG A tartam, L dormio
  • suergh- (estar enfermo): W saurga, D Sorge, S surksati, OIr serg, B sergu, OCS sraga, E sore
  • mer- (morrer): R meret', B mirti, S marati, I miryeite, L mori/mortus, A mer-nel, G emorten, E murder, C marvos
  • magh- (ser capaz): I magus->magic, B magus, E maegen->might, mekhane->machine, OCS mogti, D (ver-)mögen
  • weid- (ver): S veda, I vaeda, R vedat'/videt', L videre, F wit, E wit, A gitem
  • g'en- (saber): R znat', B žinoti, S janati, I adana, E know, K knan, Ir gnath, G gnotos, L cognosco, Al njeh, Ir gnath, H kanes, A canot'
  • ver- (falar): L verbum, B vardas, E word, R vrat', S vrata, I urvata, H ueria, G eiro/ritor/rothis
  • k'leu- (oír): C clu, G kleos, Il cleves, L clarus, B slave, R slovo/slava, S cravas, I sravah -> G Hera-kles, OHG hlut->ablaut, OE hlud->loud
  • nem- (contar): OIr nem, D nehmen, G nemo->Nemesis, G nomos->economy, B namas, L numerus->number
  • med- (aconsellar): C meddu, L meditor/medicus/modus, G medousa, ON meta, E empty, A mit, S masti
  • gebh- (ter): E giban->give, C gabi, B gabenti, OSC gobina, L habere, OR khabit'
  • aug- (aumentar): B augti, L augur/auctis, G audzo, W aukan, OHG ouhhon, S ugras, K auksu, E waist
  • dhe- (dar): R dat', A dal, B duoti, S dadati, Al dhashe, G doron
  • lau- (adquirir): G laia/leia, W laun, R lov, OIr luag, L lucrum, S lotram
  • mei-n- (cambiar): D gemein, S menis, R mena, B mainas, OIr moin, L munus->immunis/communis
  • kwrei- (mercar): X krinati, B krienis, OIr crenaim, OR krenut', K kuryar, G priasthai, A gnel
  • k'lep- (roubar): G klepto, A khlel, L clepo, W hlifan, Ir cluain, OPr auklipts, B slepti, D klauen
  • leugh- (mentir): OE leogan->lie, D leugnen/lügen/Lüge, B lugoti, R lugati->lgat'
  • mei- (enganar): S mayate, R mayat', B maju, G mimos >< *dhreugh-: ON draugr, S druhyati, I druzaiti, E dream
  • gang- (rirse de alguén): S ganjah, OHG canc, E kink, OG gaggainein, R gugnya
  • ghleu- (bromear): E glee, B glauda, G hleun, ON gleyma/glaumr, R glum/glupyi
  • (s)tai- (esconder): S stayat, I tayu-, R tait', OIr taid, H tajezzi, G tetao
  • dhers- (ousar): S dharsanah, R derzkiy, OPr dyrsos, E durst, G thrasos
  • kwel- (guindar): E wheel, C cellach, G keleies, B kalti, R kolot', L collum/colere->colony/cult, G polos/telos->talisman
  • wedh- (dirixir): R vedu, A var-el, B vedu, E wed, Ir fedim, Al vjeth -> bride/wedding: S vadhus, I vadu
  • wegh- (conducir): L veho, E wagon, S vahati, I vazaiti, R vezti, L vezti, Al vjez
  • bher- (soportar): S bharati, I baraiti, R beru, Ir biru/brith, A ber-el, Al bie, G fero, L fero, E bear/birth, D burde/geburde, K pär, B baras, Ir beirem
  • sta- (estar de pe): I staya, E stand, L sto, B stoti, R stavit', D stehen
  • k'lei- (inclinar): C cle, L clino/cliens/clivus, G kline/klima/klitos, OE hlid->lid, E lean, A linim, B kletis/slieti, R klet'/sloy, S srayati, I srinu- -> G klimax, E ladder
  • sed - (sentar): R sedlo/selo, C sedlon, E saddle, OHG sezzal, L sella, G ella, D sitzen
  • legh- (mentir): R lejat', G lexos, L lectus, OHG liggan, Ir lige, D liegen
  • ei- (ir): B eiti, R idti, W iddja, S eti, I aeiti, G eimi, L ire
  • gwem- (vir): L venio, S gamat, I jamaiti, K kam, E come, A gal, D kommen
  • leikw- (deixar): B liekas, OIr leicid, D leihen, R (o)lek, A lk-el, G leipo/loipos, L linguo/liqui
  • dra- (fuxir): S drati/dramati, G dradomai/dromos, Ill Drava, R drapat', B drebeti, D trappel, A trel
  • k'ers- (correr): C carros, L curro/cursus, E hurry, G epikouros/sarsai, A kark
  • pleu- (fluír): L pluit/pulmo, G pleusis/ploutos, R plavat', B plauti, S plavate, OHG flowen, E flue/flood/float/fleet/flight, D fliessen, fluten, fliegen
  • preu- (saltar): R prygat', S pravate, OHG frowen, G Freude, E frog
  • suep- (guindar): S svapu/vapati, B supuoti, R sypat', L supare/dissipare
  • leug- (romper): G lugros, Al lunge, A lucanel, L lugere/luctus, OIr lucht, D luke, B lauzti, S rujati, I uruxti
  • tere- (cruzar): L terminus/trans-, G terthron/nek-tar, Al sh-tir, H tarhzi, S tarati/ava-tar, E thorough/through, D durch
  • sekw- (seguir): B sekti, L sequor/socis, OIr sechithir, ON seggr, S sacate
  • ap- (alcanzar): I apayeiti, S aptah, G apto, A ap, L apex/apud/aptis, H apanzi, K oppacci
  • au- (axudar): S avati/avitar-, I aoman/avah-, A aviun, C Awo, Ir awell, K aulare
  • pet- (abrir os brazos): B petys, G petalon, L patere, H pattar, I patana, E fathom/fother
  • dhegwh- (queimar): B degti, R dyogot'/jget, Al djek, OIr daig, W dags, E day, S dahati, I dazaiti
  • tau- (fundir): R tayat', Oss thayun, D tauen, A tanam, C tawdd, L tabere, G tiphos, E Thames
  • steg- (cubrir): G stegos, S sthagati, B stiegti, L tegere/toga/tectum, OIr tech, D deck, E thatch, R stog
  • areg- (cerrar con chave): S argala, G argella, Sc argylla, A argel, L arcere, W arka, OPr arkan, H hark
  • gerebh- (rabuñar): R jerebiy, OPr girbin, G grapho/grammo, D kerben/krebs/kribbeln, A kerel, E curb
  • orbho- (traballo): A orb, C orbe, L orbus, S arbha, H arpa-, G orphanos, D arbeiten/Arbeit, R rab/rabota/rebyata
  • se- (sementar): R seyat', B seti, L serere, E to sow, C saithe, L semen, B semens, R semya, D säen
  • are- (arar): K are, G arou, L aro, B arti, R orat', A araur, C airim
  • yeug- (xunguir): S yugam, I jug, H jugan, L jugum/jungere, B jungas, E yoke, R igo, G zygon, C iou
  • bhel- (florecer): L flos/folium, G phyllon, E flower/blossom, OIr blath/bile, D Blume
  • kerp- (arrincar) G karpos, L carpere/carpet, R serp, B sirpis, L sarpio, OHG sarf, G arpagn, E harvest
  • neik- (aventar): B niekoti, G neiklon, C nithio
  • mele- (moer): R melyu, B malu/meltan, K mely, C melim, E mill/meal, Al miell, L mola/molere, A malem, G mullo
  • gen- (prensar): S hanti, I jainti, B ginti, R gnat', Al gjanj, A gan, Ir gonim, ON gunnr, G theino/phonos, L defendo
  • deme- (domar): S damyati, G damnanai, OIr damnaim, H damaazzi, I dam, L domare, E tame, D zähmen
  • pas- (protexer): S pacyati, K pask, R pasti/pitatj, L pastum/pastor, G apastos, H pahhsi, OHG fuotar, E feed
  • sne- (xirar): B snate, S snayati, Ir sniid, E snood/needle, R snovat'/osnova, L nere/netus, G neo/nema
  • teks- (tecer): L textile, B tukstet, G tikos, R tkat', OHG duhen
  • syu- (coser): S syutas, L suere, E to sew, B siuti, R shit'
  • rezg- (trenzar): B rezgis, R rozga, L restis, S rajju, OE rysce->rush
  • eu- (vestir): S aotra, R obuv', B auti/aviu, A aganum, L exuo/induo
  • neigw- (enxaugar): OIr nigid, L noegeum, ON nikr, D nix, G nidzo, S nenekti
  • loua- (lavar): G louein, C lautro, L lavere, A loganam, H lauzi, D lauge, E lye/lather
  • dheigh- (moldear): G teichos, C tais, R testo, E dough, L fingere
  • pekw- (cociñar): Al pjek, R pech, S pacati, K pak, C poeth, G pepsis
  • kuep- (cocer): S kupyati, B kupuoti, L cupere, R kipet', Al kapitem, G kapnos, ON hvap, OIr ad-cobra
  • ked- (fumegar): G kedros, S kadrum, B kadegis, R kadit'
  • ongw- (unxir): L unguo, OHG ancho, S anakti, A aucanem, C amenen
  • wegwh- (xurar): S vaghat, I vaganti, L vovere/votum, A gog -> S ohate, I aoxta, G eihomai, A yuzem
  • prek- (pedir): L precor->E pray, K prak, S pracnas, R prosit', B prasyti, I frasa, OHG fraga
  • gwer- (orar): R zheret'->zhrets, Al gershas, B girti/giriu, S gurtih, L grates, OIr bard
  • ghwen- (sonar): R zvenet', A jain, Al zeh >< *svonos: S svanas, E swan, L sonus
  • k'vei- (asubiar): ON hvina, OE hvinan->whistle, R svist, B svyksti
  • kan- (cantar): K kan, G kanaso, L cano, OIr canim, R kanyuk, W hana, E hen
  • leig- (bailar): G ligaino, B laigyti, W laiks, OHG leich, OIr loig, S rejati, Krd lizim, R likovat'
  • ves- (festexar): H uesi, L vescor, I vastra, S vastoh, C gwest, OHG wist
  • serpe- (arrastrarse): Al gjarpër, G herpō, L serpō, S sr.p

Anvioù-gwan kemmañ

  • meg- (grande): G megas, L magnus, A mec, Il mag, C maige, Al math/madhi, S mahas, K maka, W mikils
  • wesu- (bo): S vasu, C uesu, K yasi, Il ves, R veselyi B vesels, E wise, I vanhu
  • kailo- (crdo): G koilu, C coilou/coel, OHG heil, E holy, R tselyi, L salvis
  • kal- (guapo): S kalya, G kallos, E health
  • k'ven- (sagrado): B sventas, R svyatoy, I spanyah, W hunsl
  • upo-s (alto): G hypsi, L uxellus, C uxello, Ir uas, R vysokiy
  • dheub- (profundo): B dubos, C dubno-, Il dubris, R duplo, W diups, ON diupr, E dive/dump/dimple, G buthos, D tief
  • sen- (vello): B senas, L senex, C sen, ON sina, S sana, I hana, A hanapaz, G enos
  • newo- (novo): L novus, R novyi, G neos, H newa, E new, S navas, I nava, B naujas, C naue, A nor, D neu
  • yeu- (xove): R yunyi, S yunas, C iouin, B jaunas, E young, I yuvan, L juvenis/junior, D jung
  • veg- (fresco): L vegeo/vigil/velox, E weccan->wake, E wecca->witch, S vajayati, I vazram, K wasir, D wach
  • las- (entusiasta): S lasati, R lasyi->laska, L lascivus, B loksnus, E lust, G lilaiomai
  • gal- (nu): B gale, OHG kalo, D kahl, L calvus, R golyi -> B galva, OCS glava
  • nogw- (nu): OE nacod, W naqaþs, S nagna, H nekumant-, L nudus, G gymnos, B nuogas, OCS nagu-, OIR nocht, D nackt
  • bhosos (descalzo): R bosoy, B basas, A bok, E bare, G psilos, D Barfuss
  • aig- (enfermo): L aeger, K aikare, ON eikenn, E inkling, B ingas/angus, R yaga
  • kaiko- (torto): S kekara, B keikti, G kaikias, L caecus, C cuic, W haihs
  • ster- (estéril): L sterilis, G steira, A sterj, Al shtjerre, OHG stero, Blg steritsa
  • deks- (dereito): С dexs, L dexter, OSC desnaya, B desine, I dasina, A djathte, OHG zeso
  • layuo- (esquerdo): L laevus, G laios, R levyi, Il levo, E left, B islaivoti >< *sevio-: OCS shuya, S savyas, C aswy, I haoya
  • dheb- (gordo): R debelyi, OPr debikan, K tappo
  • pasto- (sólido): S pastyam, OIr fastr, D fest, A hast
  • bheng'h (groso): OHG bungo, B pinguis, K pkante, H panku, G naxos, S bahu, I bazah
  • tenu- (delgado): L tenuis, C teneu, R tonkiy, S tanus, G tanus, E thin, L tevas, D dünn
  • del-egh- (longo): H dalugaes, R dolgiy, B ilgas, L in-dulgeo, S dirghas, I dargam, C dala >< *(d)longhos-: L *longus, C loggos, D lang, Prs dirang
  • mreghu- (corto): I muruzu-, Sg murzak, OHG mergi, E merry, G brahea, L brevis
  • angh- (estreito): G agho, S ahema, I azanhe, R v-yazat', W aggwus, ON ongr, A anjuk, C eang, D eng
  • gwere- (pesado): S guruh, I gouruh, B gursti, L gravis, K kramarts, G baros, D schwer
  • legwh- (lixeiro): R legkiy, S laghus, C laigiu, G elachys, R light, L levis, D leicht
  • ok'us (veloz): G okos, L ocior, OI di-oc, I asya, S asu-, R yastrit'->yastreb
  • bheres- (presto): R borzoy, B bruzgus, C brys, L festino
  • toros (ruidoso): G toros, S taras, C taran, Ir torann, B tariu, R taratorit', A trtrak, H tar-
  • kwei- (tranquilo): ON hvila, L quies/tranquillus, R po-koy, S ciram, I syata-
  • k'leu- (limpo): G kluomos/kludon, C Cluad->Clyde, L cluo->cloaca, OE hluttor, B sluoti, R sleza
  • swad- (doce): E sweet, G swedona->hedone, L suavis/suadere, C suadu
  • kuath- (agrio): S kvathas, R kvass, B kusuls, W hatho, L caseus, Al cos
  • om- (amargo): G omos, A hum, L amarus, S amlam, Sk amadzokoi, D ahm, OE ampre, B amuols
  • ak'r- (agudo): G akros, L acer, B asrus, S asrih, R ostr, OI ochir -> L acus, B akstis, W ahs, R ost'
  • gheld- (frío): OCS hlad, S hladate, L gelidus/glacies, E chill/cool/cold, I sald, B saltas, D kalt
  • ghwer- (cálido): R zhar, B gorme, F germo, A jerm, E warm, L formus, G thermos, S haras, D warm
  • gheu-d (líquido): S hutas, G hota, S juhoti, D giessen >< R jidkiy, G deisa, A gijoy
  • melk- (húmido): B malkas, G melkion, E milk, OCS mleko, L mulceo
  • plak- (chan): R ploskiy, G plas/pelagos, L plancus, E fluke/flat, D flach

Livioù kemmañ

  • reudh- (ruz): E red, B raudas/rudas, C roudo, S rudhiras, R rudy/rdet', G eruthros, K ratram, L ruber, D rot
  • bhel- (gwenn, sklaer): R bely, C bael, B baltas, S bhalam, F falos, Al balle, L albus, H alpas, D Alps/Elba, C elfydd, R lebed'
  • ghel- (gwer): B geltas/zalias, R jelty/zeleny, D gelb (yellow), L helvus, F zelkia, E yellow, Al dhelpere
  • kas-n (gris > gad): S kasas, OHG haso, Pr sasins, R sosna, L canus
  • kerbero- (brizh-du): G kerberos, S sarvarah/cabalas, R sobol', OIr corbaim, B kirba
  • tem- (teñvel): S tamas, B tamsa, I tamah, R temen', OIr temel, L tenebrae/temere, OHG demar

Mamennoù kemmañ

  • Carl Darling Buck, A dictionary of selected synonyms in the principal Indo-European languages: A contribution to the history of ideas, University of Chicago Press; Reprint edition (June 15, 1988) - ISBN 0-226-07937-6
  • Michiel de Vaan, Etymological Dictionary of Latin and the Other Italic Languages, Leiden, Brill, 2009.
  • Guus Kroonen, Etymological Dictionary of Proto-Germanic, Leiden, Brill, 2013.
  • J. P. Mallory ha D. Q. Adams (renerien), Encyclopedia of Indo-European Culture, Londrez, Fitzroy-Dearborn, 1997.
  • J. P. Mallory ha D. Q. Adams, The Oxford Introduction to Proto-Indo-European, Oxford, Oxford University Press, 2006.
  • Edward A. Roberts ha Bárbara Pastor, Diccionario etimológico indoeuropeo de la lengua española, Madrid, Alianza, 1997. ISBN 84-206-5252-0.
  • Calvert Watkins, The American Heritage Dictionary of Indo-European roots, 2vet emb., Boston, Houghton Mifflin, 2000 - ISBN 0-395-98610-9
  • Dagmar S. Wodtko, Britta Irslinger ha Carolin Schneider (renerien), Nomina im indogermanischen Lexikon (NIL), Heidelberg, Carl Winter, 2008.